for the record, it wouldnt work out because of the distance, no matter how much we lite each other and not because you cant se us in a relationship, because i cant eather

he makes me happy

and its killig me...

när man vänder upp och ner på världen...

...handlar det om att försvara sig själv. mot vad? jo mot vänner som sårar och mot komentarer som har legat och ältat i för många månader utan att ha uttalats. varför pratar man ens om det som varit med människor som lyckats förstöra så mycket förut och varför tror man att man vet bättre nu än vad man gjorde i maj? hur kan man lura sig själv till att tro att de inte kan komma åt en längre, bara för att man nu står 5 steg längre ifrån än som förut alldeles intill?
De kommer åt dig när du har öppnat dig som mest och är alldeles för sårbar för att kunna filtrera bort som som inte bör påverka dig, nu när du ändå står på avstånd, nu när du tror att du har kommit över allting. nu när du tror att du är stark som en björn och kan hantera allting, oberoende av vad som sägs..nu när du tror att du är i säkerhet. hur kan man va så dum? hur kan man ljuga för sig själv så mycket så att det nästan blir sant? hur kan man börja tvivla på att man faktiskt duger som man är, att all den där finna-sig-själv tiden som skapat en imige är lika verklig som en illussion...

jaha, nudå?

imorgon börjar universitetet. hittils har jag åkt till lund hela 2 dagar på 4-5 dagar. det tar evigheter att ta sig dit och tros att jag älskar att åka tåg, känner jag på mig att detta kommer bli småjobbigt i framtiden och kärleken kommer att konvertera till hat. Också sett till att läsa en liten tunn bok för att få lite kött på benen, vilken faktiskt var rätt intressant. kanske inte hamnar så fel egentligen?

ja, imorgon börjar universitetet, men innebär det att man måste bli vuxen nu?
ta ansvar. klara tentor. överleva och samtidigt ha jävligt kul?...
måste också börja träna, vemvet kan kanske inte slänga i mig allt möjligt länge till?

tänk att det kan vara så konkret...

han sover tätt intill med sina armar runt omkring mig
och jag kan känna hans andetag i nacken
och hans hjärteslag i ryggen
jag önskar att han hade stannat här
med mig
i en alldeles för stor säng
på min halva, under mitt täcke
alltid
och det känns så himla rätt
lite för rätt
han rycker till innan han somnar, precis som för 3 år sen och påminner mig om hur mycket jag saknat honom
egentligen...

jag tror att det är det här de kallar lycka...

catching up

jag måste ju frotfarande berätta om philips födelsedag, arbetsnarkomanen, serbien, det nya beroendet och så klart att imorgon kommer glen hit! men nu har jag inte tid för jag kan inte sluta titta på true blood...

jobb jobb jobb och mera jobb

kom hem i söndags då det blev ducha i 40 minuter och hänga med frida och alex ett tag. sen kom cong hit, antagligen sista gången man träffade honom eftersom han flyttade till finland i måndags. Tyvärr var jag nog inget roligt sällskap, tittade på tv varav jag somade 3 gånger och han bestämde sig att gå hem. Det var så sjukt skönt att vakna i en säng, mjuk skön säng med lagom temperatur. Sen har det varit jobb på haket sen dess varje dag varav kvällarna har spenderats med philip och en med simon och frida. De stannade till 4 och drack te och åt gammalt godis och så tittade vi på roliga bilder tills jag skickade hem de pga sömnbrist... Idag har jag städat det mesta och tvättat och om en timme ska jag vara på jobb. Så det är tvätta klart och dusch tills dess! ikväll blir det nog till att promenera en runda med philip skulle jag gissa på:)